lauantai 17. huhtikuuta 2010

Katekismus-koulu: Pappeus on Pyhän Hengen työtä

Pyhän Hengen uskonkappaleeseen kuuluu myös pappeus. Se sisältyy kohtaan seurakunta. Pappeutta ja Kristuksen seurakuntaa ei saa koskaan erottaa toisistaan. Ne kuuluvat erottamattomasti yhteen, sillä ne molemmat ovat Jumalan lahja ja asetus. Ensi sunnuntai on hyvän paimenen sunnuntai. Kristus on "hyvä paimen" eli pastor bonum, kuten se latinanakielellä kuuluu. Jeesus on pastorien pastori, jonka lampaat ovat ja joka yksin on vuodattanut sovitusverensä Golgatalla lammasten puolesta..

Ylipaimen on asettanut ajallisten paimenten viran sanan ja sakramenttien virkana. Ajallisten pastorien tehtävänä on kaitsea laumaa Ylipaimenen mallin mukaisesti. Hänen Pyhän Henkensä ja sanan johdatuksessa. Jumalan sana on myös oikean paimenen tuntomerkki. Jos sana ei ole oikea, Raamatun mukainen, ei siinä kuulu "hyvän paimenen ääni". Tämä sunnuntai kutsuu meitä paimenia ja lampaita jälleen Krituksen sanan ääreen. Sana tekee eläväksi, rohkaisee, kutsuu takaisin, ja antaa iankaikkisen elämän kaikille uskoville koko kristikunnassa. Tämä on varmasti totta.

Diasarja näkyy parhaiten, kun klikkaat kuvan alanurkassa olevaa view on slideshare-linkkiä.

Check out this SlideShare Presentation:

keskiviikko 7. huhtikuuta 2010

Dokumentti: Evoluutioteoria ja akateemisen tutkimuksen vapaus

Akateemisen tutkimuksen vapaus on yksi tieteen kulmakiviä. Vapauteen kuuluu oikeus kyseenalaistaa kaikki aikaisemmat tieteelliset teoriat ja esitellä uusia, kilpailevia teorioita. Tämä on itsestään selvää.

Dokumentin voi katsoa TÄSTÄ.

Itsestään selvää se ei ole kuitenkaan tieteellisen tiedon "vartijoille". Oheisessa tiededokumentissa näytetään useilla esimerkeillä, kuinka ne tutkijat, jotka sanoivat vähänkin myönteistä ns. "intelligent design" hypoteesista, joutuivat luopumaan viroistaan ja tutkijoina hylätyksi.

Tiede on yksi hyvä Jumalan lahja, jonka avulla me voimme tutkia hänen luomaansa luomakuntaa. Tieteen avulla on saatu merkittäviä voittoja parantumattomiksi luulluista sairauksista, löydetty selityksiä moniin luonnontieteen ilmiöihin ja apuneuvoja arkipäivän elämään. Tieteen rajat tulevat kuitenkin vastaan melko pian. Tiede ei löydä vastausta kysymykseen, miten elämä alkoi. Mitä enemmän me tiedämme esimerkiksi solun mekanismeista ja solun äärettömästä monimutkaisuudesta ja sen harmonisesta toiminnasta, sitä kauemmaksi karkaa tietaan kyky vastata miten tämä kaiki saattoi alkaa. Mistä tuli informaatio, joka on välttämätön jo yhdenkin solun osan toiminnalle?

Luun kovalle ateisti-tiedemiehelle, joka taistelee kovasti Jumala-uskoon perustuvaa maailmankuvaa vastaan, kysymys ensimmäisestä inflrmaatiosta, on vaikea kysymys. Kun hän on valinnut maailmankuvansa sellaiseksi, ettei siihen kuulu mitään Jumalaa, hän joutuu turvautumaan mielikuvitukseen. Ensimmäinen informaatio on tullut maailman ulkopuolelta jostakin toisesta tähdestä, jossa on älykäämpää elämää kuin täällä. Sieltä lähetettiin informaatio maahna ja sitten elämä alkoi kehittyä. Tiedemiehen nimi on Richard Dawkins.

Jotenkin tuntuu helpommalta uskoa Jumalaan kuin johonkin avaruusolioon...

torstai 1. huhtikuuta 2010

"Ja Hän otti leivän, siunasi ja mursi ja sanoi..."

Ehtoollisjumalanpalvelus on Jeesuksen asettama jumalanpalvelus. Siinä on jotakin sellaista ajatonta ja alkuperäistä, jota saa muista kokoontumisista hakea. Tämä ei tarkoita, ettteivätkö muut sanan opetustilaisuudet ja julistaminen olisi tärkeää. Tietysti se on tärkeää. Sitähän Herra itsekin teki. Mutta ehtoollisjumalanpalvelus on jotakin vielä erityistä.

Alkukirkossa ja apostolien aikaan se oli kristittyjen normaalikokoontuminen. Sitä vietettiin Herran päivänä eli sunnuntaina, joka on uuden elämän alkamisen päivä. Sunnuntaina Jeesus voitti kuoleman. Kristillinen seurakunta/kirkko on Kristukseen kasteessa ja uskossa liitettyjen, uutta Kristus-elämää elävien, juhla.

Alkukirkollinen jumalanpalvelus jakaantui kahteen osaan: ensimmäinen osa oli sana-osa. Siihen saivat osallistua myös katekumeenit ja myös uteliaat, jos he tulivat tilaisuuteen kunnioittavalla mielellä. Katekumeenit olivat kasteoppilaita, joille opetettiin sanaa ja uskoa ja heitä valmistettiin kastetta varten. Sana-osassa luettiin pyhiä kirjoituksia, rukoiltiin ja ylistettin Jumalaa, kehotettiin pyhään elämään niitä, jotka eivät vielä olleet kristittyjä sekä rohkaistiin kristittyjä kilvoituksessa.

Toinen osa oli ehtoollis-osa. Ehtoollisen alkaessa jumalanpalveluksesta ohjattiin viereisiin huoneisiin odottamaan kaikki ne, joita ei oltu vielä kastettu ja jotka näin eivät vielä olleet päässeet seurakunnan eli Kristuksen ruumiin jäseniksi. HEidän puolestaan rukoiltiin ja heidät siunattiin, mutta ehtooliselle heitä ei vielä päästetty. Myös sellaiset kristityt ohjattiin sivuun, jotka elivät josssakin julkisynnissä tai harhaopissa. Kristityt kutsuttiin ehtoolliselle. Jos seurakunnassa oli riitaisuksia kristittyjen välillä, heitä kehotettiin sopimaan eli tekemään rauha keskenään. Kristuksen pöytä oli rauhan pöytä, siihen ei voinut tulla, jos oli riita-asia jonkun veljen tai sisaren kanssa. Siksii nykyäänkin pappi sanoo juuri ennen ehtoollista "Herran rauha olkoonteidän kanssanne".

Ehtoolliinen oli heikkojen syntisten ateria, jossa Kristus itse sakramentin pyhyydellä vahvisti ja rohkaisi uskossa eteenpäin. Se oli sovituksen ateria. Ihminen tuli jälleen osalliseksi Kristuksesta eli pelastajasta ja hänessä olevasta pelastuksesta. Kristitty eli Kristus-elämää, jossa yhteys Kristukseen oli A ja O.

Pääsisinpä usein ehtoolliselle! Samoin kuin evankeliumia, sielunvihollinen vihaa myös ehtoollista. Se haluaisi tehdä siitä vain viiniä ja leipää, koska sellaisesta ei ole hänen päämäärilleen mitään uhkaa. Mutta me rakastamme ja haluamme sitä viettää Herran tahdon mukaan. Koska olemme kristittyjä!

tiistai 23. maaliskuuta 2010

Lyhyt kehotus ripittäytyä

Hyvä ystäväni pastori Johan Helkkula toimii Keminmaassa seurakuntapastorina. Hänen kirkkoherransa on meille hyvin tuttu Yrjö Haapala. Johan on ollut mukana myös puhujainkokouksessa Kemin Saarenotassa alustamassa vanhurskauttamisopista.
Johan pitää internetissä Luther-koulua, jossa hän tuo esiin unohdettuja uskonpuhdistajamme tekstejä. Tämän viikon teksti on Ripistä. On kallisarvoista saada lukea Lutherin raikasta opetusta! Siinä syntiselle ohjataan apu synninhätään.

Lutherin tekstejä pääset lukemaan TÄSTÄ.

maanantai 22. maaliskuuta 2010

En riktig luthersk biskop

Jag hittade den här skrivelsen från Kyrkpressens blogger, tidningen som ligger ytterst nära till Borå stift. Jag kan inte annat än dela skribentens åsikt om detta händelse. Tyvärr kunde jag inte själv vara present i biskopsvigning, vag var upptagen i Esse hela veckosluten.

Ja, detta nya plant behöver allas våra förböner. Missionsprovinsen gjorde med detta någonting som de lutherska fäder gjorde också på 1500 talens Tyskland, vigde egen biskop, som är inte "egen" utan såsom vi bekänner i kyrkans bekännelse "den gemensamma" Kristi kyrkans biskop.
Vesa Pöyhtäri

(20.03.2010) Kristian Nyman
"Så har det då hänt, det som vi så länge har väntat på. Finlands evangelisk-lutherska kyrka har fått en biskop. En riktig biskop. Och det var på tiden, minsann!

Nu tycker kanske någon att jag är ute efter att provocera. Det är jag kanske. Men faktum är att denne nye biskop som vigdes i dag, lördag, är medlem i den lutherska kyrkan. Han har valts till sitt ämbete av medlemmar av den lutherska kyrkan, och han har vigts till biskop av en luthersk biskop – som i sin tur är vigd av en luthersk biskop. Alltså är Matti Väisänen luthersk biskop. I Finland. Och i den lutherska kyrkan i Finland. (Eftersom han ju som biskop och tillika som medlem i nämnda kyrka knappast kan vara något annat...)

En RÄTT biskop då, hur är det med det? Ja, jag hävdar att han är det. Eller åtminstone att han KAN vara det. Tiden får väl visa hur det ligger till med den saken. Kommer han att vårda hjorden? Kommer han att vaka över den rätta, bibliska läran? Kommer han att värna om enheten mellan de kristna? Nåja, hur det blir med den saken får som sagt framtiden utvisa. Men förutsättningar vara en riktig biskop, det har han. Och en sådan behöver vi. För det börjar vara en tid sedan vi har sett en sådan i vår kyrka."
Kristian Nyman

maanantai 15. maaliskuuta 2010

Vänbrev 2 / 2010

Högtidernas betydelse

Vi lever mitt i fastetiden och livet i Finland är lika häktiskt och brådskande som när som helst annars. Till alllycka har vi ännu stilla veckan framför oss. Då har vi verkligen möjlighet att stilla våra liv och tankar inför kristenhetens största högtid.

Kristna har under alla tider högaktat påsktiden genom att stilla sig inför högtiden. I dagens samhälle har påsktiden gjorts till en semestertid, som affärsmän dragit nytta av. När Jesus på sin tid drev ut penningväktare och marknadsmän ur templet, så på samma sätt har “penningväktare” kört ut påskens kors och den uppståndne Herren. Vi har liksom kommit till begynnelsen.

Den kristna årskalendern följer vår Herres frälsningshistoria. Varje år går den igenom frälsningsgärningarna i ordningsföljd. På detta sätt har kalendern påmint och lärt människor i alla tider om den frälsning, på vilken hela den kristna tillvaron grundar sig på. Genom att följa kyrkoåret och förberedda sig inför dess högtider, så kan den enskilde kristne “evangelisera” för sin närmaste bekantskapskrets. Genom att följa kyrkoåret i “troslivet” blir man stryrkt till sin tro. Vi kan liksom leva ut de mest centrala händelserna.

Kanske någon säger, att kyrkoåret är något som någon människa uppfunnit. Det är sant. men varje högtid grundar sig på Guds speciella frälsningsgärning i Jesu liv. Gud finns bakom dem. Vi skall komma ihåg att Gud själv befallde det gamla Israel att hålla sina högtider varje år. Varje israelit skulle vandra till Jerusalem tre gånger om året. Högtidernas betydelse var att “påminna” om Guds frälsningsgärningar, friheten från Egypten och innehav av det utlovade landet. Gud själv känner sina barn och vet hurudana han skapat oss. Vi behöver bli påminda, få repetition och uppmaningar till vår tro. På detta sätt har den gode Guden skapat oss.

Den andra betydelsen för högtider är att sammanbinda de kristna socialt. Social gemenskap är viktigt för oss människor. Så sant är det ordspråk som man ibland får höra, “berätta du med vilka människor du umgås, så skall jag berätta hurudan människa du är”. Som kristna har vi blivit skapade för varandra.

Den kristna gemenskapen är tvådelad. Å andra sidan tar den fram viktigheten av att samlas tillsammans. Men i första hand är den Guds givna “sakramentala” gåva. Kristi sanna kropp och blods ätande gör oss “delaktiga” av Kristus. Den förenar oss med Kristus och stärker gemenskapen med det sanna vinträdet. Grenen får i första hand sin grundande betydelse genom att höra till stammen. Som gåva skänks “gemenskap” när vi hör till samma stam. “Jag är vinträdet, i ären grenarna; den som förbliver i mig och jag i honom, han bär mycken frukt, ty mig förutan kunnen i intet göra.”(Joh. 15.5)

Som kristna krävs det skicklighet att kunna urskilja högtider i dagens samhälle. Visst urskiljer du dessa och lär dem till dina barn. Endast på detta sätt lär sig barnen att fira kristna högtider.

Vesa Pöyhtäri


Mitt arbete så här vintertid har haft tyngdpunkten i Uleåborg och missonsfältet i Ryssland. Jag har nu denna vinter gjort två resor till Ryssland. Den tredje resan, till Jaama, gör jag i april. Förutom dessa har jag blivit kallad att hålla möten på veckosluten i olika församlingar. (Just nu när jag skriver detta sitter jag på tåget på väg till Helsingfors, där har frebe ordnat möte på lördagkväll och på söndag nattvardsgudstjänst).

Förutom att jag fungerar som resepredikant så hör till min uppgift att även göra Bibelmaterial med AV-teknik. Detta arbete tar min tid på vardagarna från morgon till kväll. Jag håller katekes skola på internet, där kan deltagarna studera självständigt genom att se på PDF- dia bilder och läsa om ämnet. Jag håller också blogg, genom vilken jag undervisar och förmedlar om nyheter. Jag har även förnyat Data-katekesen, som finns på CD-skiva. Undervisningarna är där i diabildsform.


Saarna Kartta

Tillsammans med Tapani Vähäkangas har jag börjat utgiva ett litet häfte som heter Saarna kartta som är till speciellt för predikanter. Tapani är säkert känd för er från Frebe bönehus och före detta Pohjolan Joulu redaktör. Sarna kartta är ett häfte, där vi går igenom den kommande månadens evangelietexter med hjälp av pålitliga bibliska och lutherska förklaringar. Den skickas till predikanterna. Som email kan den skickas till alla intresserade. Om du vill bekanta dig med häftet så kan du skicka mig din email address. (vpoyhtari@hotmail.com)

Varje Saarna kartta har sitt tema. Februari nummers ämne var Bibeln, Mars nummer behandlar Gudstjänsten. April nummret är ännu öppen. Du kan även önska någon tema du anser är viktig.

Ber speciellt om förböner för denna nya arbetsmetod. Vi vill genom detta tjäna denna kristenhet med Guds ord och den gamla kristendomens skatter, som Gud har bevarat till oss ända till denna dag.

Förbönsämnen:

-För rauhansana-rörelsen, att evangeliet får sin frihet, att gemenskapen till Kristus stärks, och ett liv efter hans ord skulle allt mera vinna rum i bland oss genom bättring och tro.
-God gemenskap med bibeltrogna väckelserörelser
-För vår kyrka, att den skulle bli frigjord från obibliska filosofier
-För den Ingermanländska kyrkan och det arbete vi gör tillsammans med den
-För Estlands kyrka och sammarbetet med den
-För Saarna-Kartta


___________________________________________________
Om ekonomi
Medlemmarna i stödgruppen är nu ca. 200. Vårt syfte är att få ihop 4000-5000 euro i månad. Då lämnas även pengar för verksamheten. Arbetarens socialavgifterna är så höga i Finland att en stor del av lönen går till pensionsavgifter och annat nödvändigt.
På vilket sätt kan jag understöda?
Om det är möjligt kan du ge ditt bidrag före den 15. dagen varje månad. Storleken på bidraget bestämmer du själv.
Konto: LFF rf. / Vesa Pöyhtäri stödgrupp
Kontonr. 106530-223499 Referens: 13

Låt banken sköta ditt månadsbidrag - gör en betalningsförbindelse
Banken betalar automatiskt från ditt konto den överenskomna månads summan. Du kan antingen göra det genom internetbanken eller gå personligen till ditt bank-kontor och visa det här brevet med kontouppgifterna.
Vesas stödgrupp

Katekes-skola: Trosbeknnelsens inledning, Treenighetsläran

Två viktiga frågor: Varför uppkomm tronsbekännelserna och varför är det så viktigt att ha den rätta läran om treenighet. Läs Katekes-skolans files HÄR och HÄR